Vem är jag

En smålänning (uppenbarligen), född rakt in i det svenska välfärdssamhället under tidigt 1970-tal. Började min vuxna bana med två tomma händer och tog mig från ett skitigt lågavlönat verkstadsgolv till ett hyggligt välbetalt konsultgolv. Samtidigt som jag fick barn och en egen familj. Det är inget jag skryter med, smålänningar tycker aldrig det är fint att skryta, men det har åtminstone lärt mig en del sanningar om livet som jag kommer att ta upp i mina blogginlägg.

Mitt politiska intresse växer med åren. Jag har ett starkt rättvisepatos, ser mig som socialliberal i grunden och är för närvarande helt partilös. Har historiskt röstat på såväl S som M och C, vilket kan tyckas innebära en osannolik röd-blå-grön röra. Men det är faktiskt en ganska klockren beskrivning över hurdant jag tänker politiskt. Avskyr partipiskor och tycker att blockpolitiken är förlegad. Vi behöver alla goda idéer vi kan få för att komma framåt i Sverige, och misstänksamhet/inskränkthet mot människor som tycker olika är hämmande för samhällsdebatten.

Sen är det så att jag älskar Småland. Namnet på landskapet Småland kom inte av att det skulle vara ett litet landskap (det är det ju inte) utan för att det bestod (och fortfarande består) av flera små länder med klara skillnader mellan by och by. Det svårtillgängliga landskapet präglat av stenar från istidens smältning har skapat en eftertänksamhet OCH en arbetssamhet. Idag korsar fina vägar tvärs igenom de småländska samhällena (man korsar landskapet enkelt på 1-2 timmar) och den digitala revolutionen har tågat in, men det är bara två-tre generationer sedan som den usla jordmånen och de svåra förhållandena här tvingade iväg mängder av smålänningar till andra länder, främst USA.

Det är viktigt att komma ihåg sådant i samma veva som vissa element aktivt vill hindra människor från andra länder att komma hit och skapa ett värdigt liv för sig och de sina. Ett välfärdssamhälle är beroende av omtanke och solidaritet. Vi behöver lära oss mer av världen för att förstå den och klara morgondagens utmaningar. Därför ska inte Småland och Sverige inavlas, därför ska vi breddas med världens medborgare.

Varför är jag anonym? Två anledningar. Det första är att min person i dagsläget är irrelevant, mitt tangentbord är mina tankar och det världen får. Det andra är att jag tycker att vänskap och politik inte hör ihop, och diskuterar aldrig politik aktivt med mina vänner. En politisk blogg i mitt namn skulle definitivt ändra på det. Man ska dock aldrig säga aldrig, och jag stänger inga dörrar för att jag kanske någon gång i livet vill använda det jag skriver här som ett politiskt slagträ i mitt egna namn.

Nu tror jag att ni har fattat bilden, så vi kör väl igång.